Nyheter
Tar AI svenska jobb? Vad säger forskningen just nu?
5 min read
Anna Kaaling
Kort sagt: Det finns ännu inga studier som visar att arbetstillfällen försvunnit i Sverige på grund av AI. Tvärtom anställer de branscher som är mest AI-exponerade fler, enligt Almegas chefsekonom Patrik Joyce.
I USA finns tecken på motsatsen: en Stanford-studie visar 13 procents nedgång i sysselsättning för unga i de mest AI-exponerade yrkena efter AI-genombrottet.
Fyra av tio Unionen-medlemmar tror att minst hälften av deras arbetsuppgifter utförs av AI inom fem år.
Unionens konjunkturrapport från november 2025: jobben har sammantaget varken ökat eller minskat på grund av AI.
Vad som faktiskt går att belägga i Sverige
Patrik Joyce, chefsekonom på Almega, har skrivit två rapporter om AI och arbetsmarknaden. Hans slutsats är att det saknas studier som visar att arbetstillfällen har försvunnit i Sverige, och att de mest AI-exponerade branscherna snarare ökar sin sysselsättning.
Unionen ger i stort sett samma bild. Enligt förbundets konjunkturrapport från november 2025, där Unionenklubbarna beskriver läget på sina arbetsplatser, breder AI ut sig snabbt men effekterna på antalet jobb är begränsade.
Det betyder inte att ingenting rör sig. Joyce pekar på anekdotiska belägg för att efterfrågan på vissa yrkesgrupper redan minskat, bland annat översättare, grafiska formgivare och kundtjänstmedarbetare. Unionen konstaterar att kundtjänstarbeten och administrativa tjänster minskat oproportionerligt mycket i den här lågkonjunkturen, vilket enligt chefsekonomen Tobias Brännemo skulle kunna vara en AI-effekt på en viss typ av jobb.
USA är inte Sverige, men värt att läsa noga
Bilden i USA är mer dramatisk. Den uppmärksammade Stanford-studien visar en nedgång i sysselsättning på 13 procent för unga i de mest AI-exponerade yrkena efter AI-genombrottet, exempelvis inom kodning och kundtjänst, och forskarna menar att tekniken är orsaken. En rapport från J.P. Morgan Global Research pekar i samma riktning.
Joyce framhåller samtidigt att man inte kan dra stora växlar på enstaka studier, även när de är välgjorda. Skillnaden mellan amerikanska rubriker och svenska data är alltså den viktigaste distinktionen för den som planerar bemanning.
Vilka roller är mest utsatta
Almega och Unionen landar i en liknande bedömning av var risken finns:
Enklare administrativa jobb och medelkvalificerade arbeten som inte kräver mycket långa utbildningar.
Kundtjänst och enklare tjänstemannaroller.
Yrken där hela leveransen består av ett standardiserat textutkast eller ett standardiserat designunderlag.
Den som har en riktigt lång utbildning är svårare att ersätta, säger Joyce, men han är tydlig med att ingen vet vad AI kan göra i framtiden. Almega, Unionen och Akavia är överens om att AI kommer att påverka den svenska arbetsmarknaden, och särskilt tjänstesektorn.
Varför AI-skräck blir dyra rekryteringsbeslut
När fyra av tio Unionen-medlemmar tror att minst hälften av deras uppgifter utförs av AI inom fem år är förväntan högre än de uppmätta effekterna. Unionens chefekonom Tobias Brännemo beskriver att många företag är ivriga och kanske till och med stressade inför utvecklingen, och att det gäller även anställda.
Risken är att en ledningsgrupp pausar en rekrytering med hänvisning till framtida AI-vinster som ännu inte finns i siffrorna. Kostnaden syns inte direkt, den syns som obesatta uppdrag, längre ledtider och kollegor som täcker upp.
Vad det betyder för dig som arbetsgivare
Grunda bemanningsbeslut i det kompetensbehov ni kan beskriva i dag, inte i en antagen AI-effekt som ännu saknar belägg i svensk statistik. Var samtidigt konkret om var AI faktiskt förändrar arbetsuppgifter, framför allt i administration och kundtjänst, och låt det styra kompetensutveckling snarare än rekryteringsstopp.
För svårfunna specialistroller är slutsatsen enkel: efterfrågan finns kvar, och de mest AI-exponerade branscherna anställer fler.
Behöver du hjälp att hitta nästa talang? Talangbron matchar specialister inom alla branscher, utan kostnad tills rollen är tillsatt. Berätta om er roll.
